fiaspanberg

Jag vaknar upp och tittar ut från min säkra zon. 

Rummet ser förjävligt ut och klockan är nästan tolv. 

Min att göralista är längre än jag minns den.

Så jag skjuter upp det, en liten sekund

men den var så liten så jag skjuter upp det en liten minut 

som snart tar slut

så jag skjuter det upp någon timme eller två 

och plötsligt har halva dagen gått

så jag skjuter upp det

några dagar till eller så

Jag somnar om och vaknar igen

och tänker att jag kan skjuta upp det bara en liten stund 

men ser din hand som drar mig upp 

som skjuter mig fram genom varje förlorad sekund,minut,timme och dag 

och slutar att skjuta upp mitt liv, för nu vet jag 

att livet går även när jag ligger kvar. 

Till er som tror att livet är läskigare än döden

Till er som gett upp hoppet om en framtid med ljushet 

Titta ut en gång till, se ljuset, se glädjen 

Våga tro, våga gå ut för när du väl vågar 

så är det inte så läskigt som man kan tro 

Våga tro på förändring, våga tro på något stort

blunda inte för ljuset, snälla ge inte upp. 

Jag sitter i furusjö, min födelseort och det ösregnar ute. Jag blir nostalgisk och tänker på den 10 åriga sofia som alltid skulle springa ut på trädgården barfota i ösregnet. Jag blev nästan alltid förkyld efter jag gjort det men det var det värt. För då fick jag uppleva den där känslan av att nu är jag fri. Så varje gång någon pratade om frihet såg jag mig själv springa på en äng i ösregnet. Just i den stunden kändes det som att ingen eller inget kunde förstöra den känslan. Jag hade makt över mitt liv men bara just i den minuten. Idag 9 år senare känner jag nästan aldrig den där känslan av frihet. Så vad är frihet? 

 

(Skriven för ett år sedan) 

Jag måste vara snäll,

Jag måste vara stark

Jag måste tänka på andra 

Jag måste tänka på mig själv 

Jag borde inte vara impulsiv

Jag borde vara själv 

Jag borde leva efter mina drömmar 

Jag borde och jag måste spränga dessa måsten, dessa borden 

så att jag äntligen kan känna mig fri! 

För att jag måste och jag borde!