fiaspanberg

se mig!

Publicerad 2015-07-01 00:41:00 i Allmänt,

Se mig, djupt in
le mot mig med hela ansiktet
låt min själ bli varm
varm och levande
hör mig, den varma rösten
lyssna som om bara jag fanns
låt mitt liv fylla dig
alla skratt och tårar beröra dig
Rör mig, den mjuka huden
känn som om det var enda gången
låt mig värma dig
alla rörelser lugna dig
se mig
hör mig
Rör mig
och jag ger dig allt


Kommentarer (0)

Total total total

Publicerad 2015-05-06 20:58:50 i Allmänt,

Total frihet
total total total
jag bara längtar efter total frihet
den filmiska friheten
känslan av en oövervinnlig oändlighet
när du bara vet att allt är rätt
inga tvivel
Jag är bara trygg, lugn
all rädsla har flytt, den vågar sig inte hit
total lycka
total total total
jag bar längtar efter total lycka
den filmiska lyckan
känslan av berusning som lyfter mina hårstrån
 då allt är som ett färdig pusslat pussel
ingen ångest
Jag är bara trygg,lugn och fri.
allt är fritt, allt är lyckligt
allt är som i en film
Allt är
 
 
Kommentarer (0)

Knivskarp kärlek! En monologtext

Publicerad 2014-10-22 22:45:00 i Allmänt,

Hon älskade mig! Hon älskade mig från första stund. När hon låg där i mina armar. Nyfödd. När våra ögon möttes för första gången. Då såg jag det. Jag såg att hon älskade mig. Och jag tittade på henne och tänkte: "Vem fan är du? och vad vill du mig?" Jag hatade henne. Jag såg hur hennes ögon tittade rakt in i min själ. Hon såg att jag hatade henne men hon älskade mig lika förbannat. Det var inte meningen, att hata henne. Innan jag födde henne tänkte jag på hur underbart det skulle bli. När hon var ute. Hur jag skulle kunna starta ett liv med henne men så kom hon. Jag hatade hur hon såg ut. Alltså hon var inte missbildad eller så. Det var inte det.
Jag låtsades se lycklig ut när jag kom hem med Jens och den lilla i armarna. De första dagarna var han hemma med mig och barnet och han påtalade om och om igen hur vacker hon var och hur mycket han älskade mig. Om han nu älskade mig kunde han väl ta ungen och springa, springa så långt ifrån mig som det bara gick.
När jag var ensam med henne stod jag knappt ut. Där låg hon och väntade på att jag skulle besvara hennes kärlek. Jag blev galen. En dag när Jens var på jobbet, stod jag i köket och lagade mat.Jag hade lämnat henne i sängkammaren och jag hörde hur hon skrek. Ett skrik som skar i mina öron. Helt plötsligt insåg jag att jag höll i en kniv."Tänk om jag skulle... Jag orkar inte med barnet längre. Jag orkar inte." Så jag gick ut från köket med kniven i ett stadigt grepp. Jag gick in i vardagsrummet. Stannade. Tittade mot sängkammaren. Barnet skrek fortfarande och ljudet trängde djupare in i öronen. Jag började gå mot sängkammaren men stannade till när jag märkte att ungen plötsligt slutat skrika. Allt var tyst. Jag tittade på kniven, sjönk ner på golvet och började gråta. 
Kommentarer (0)

Plastbubblorna

Publicerad 2014-10-06 22:35:00 i Allmänt,

En person kommer in iklädd en stor plastbubbla i ett rum. Personen tittar sig omkring. Det är ingen där. Personen sätter sig och ser fundersam ut. Plötsligt kommer det in en till i en plast bubbla.
1 - Hej.
2- Hej! Vad gör du?
1 - Ingenting, sitter och tänker. Du då?
2 - Jag står och tänker.
1 - Vad tänker du på?
2 - Det kan jag inte säga, då kan min bubbla gå sönder. Vad tänker du på då?
1 - Jag kan inte heller säga. Min bubbla kan också gå sönder
2 - Jaha, ok.
1 - Jaa ... emmm...
1 och 2 tittar på varann. funderar flera gånger på att säga någonting men hejdar sig alla gångerna.
2 - Fint väder
1 - mmm, ja det är det
samtalet dör ännu en gång.
Plösligt hörs röster. Det kommer in 2 personer som sitter ihop i en plastbubbla.
3 - och sen sa den andre, kom ketchup så går vi.
4 - Haha, fan så roligt. helt sjukt. Men du har jag berättat om killen med pingisbollarna. Bästa skämtet ever
3 - haha, ok shot
4 - a det var såhär då, det var en kille som ( märker att det är 2 andra personer inne i rummet) ...Hej!
1 - Hej
2 - Hej
3 - Hej
1 - Asså förlåt över att jag frågar men hur har ni lyckats få plats två i den där plastbubblan?
3 - Vadå får plats?
4 - Gör man plats så får man ju plats
3 - Precis det är hur enkelt som helst.
2 - Hur då hur enkelt? Vems bubbla är det utav er?
4 - alltså, det är bådas.
1 - Hur då bådas? Det är ju bara en bubbla.
3 - Ja alltså, Vi har bara delat på våra egna bubblor och satt ihop halva hens del och halva min del.
2 - men vad har hänt med de andra halvorna?
4 - Vi slängde dem!
1 och 2 - SLÄNGDE!
4 - Vi hade ingen användning för dem längre.
3 - Vi har ju den andra personens del.
1 - (säger till 2) Jag fattar inte hur de gör!
2 - Inte jag heller men det ser kul ut.
1 - Ska vi försöka vi med?
2 - Sätta ihop våra bubblor?
1 - Ja!
2 - Ok!
1 - (tar fram en sax för att börja dela på bubblan, hejdar sig)
2 - Vad är det?
1 - Ingenting, eller det är bara det att jag och bubblan har hållit ihop så länge. Det känna dumt att ta isär den.
2- Jag förstår vad du menar
1 - Vi kan ju fråga om de andra vill hjälpa oss och så kan vi sätta ihop oss med dem.
2 - Ja det gör vi. Ni kan vi inte bli ihopsatta med er?
3 - emm... alltså vi har redan så lite plats i den här bubblan, det kan bli svårt att då plats med fler.
4 - Ja, ledsen hörrni. Vi måste dra nu.
3 och 4 går mot utgången när de fastnar mellan dörren och helt plötsligt går bubblan sönder
3 och 4 skriker till.
3 - Vad hör vi nu
4 - Vi kommer dö.Vi kommer dööö!!
3 - Vänta, titta dig omkring. Ser du hur vackert det är?
4 - Wow. Ja det är super fint. Ser du alla människor på torget?
3 - Ja, vad häftiga. Och alla vackra höstlöv?
1 - Vad pratar ni om, jag ser inga höstlöv eller några människor.
2 - inte jag heller, vad är det som är så vackert.
3 och 4 tittar på varann. Tar upp varsin nål och börjar springa mot 1 och 2
1 - nej lägg av, ta ner nålen, ta ner nålen
2 - lägg av, ja ta ner den.
3 och 4 träffar 1 och 2 på deras plast bubblor och de går sönder.
1 - varför gjorde ni så för?
2 - ja precis, var det så jävla smart!
3 och 4 - Titta
1 och 2 tittar sig omkring
1 - wow
2 - coolt
1 - vad vackert det är
2 - att det är
(1,2,3 och 4 står och tittar sig omkring förundrade över hur vackert allt är, plötsligt kommer det in en stor gigantisk rockring, De kliver in i den och tittar på varandra. Långsamt lyfter de upp ringen)
1 - ska vi få och fika?
2,3,4 - Ja det gör vi! :)
( De börjar gå ut mot utgången)
2 - Jag skulle gärna vilja höra berättelsen om killen med pingisbollarna.
1,3 - Ja
4 - Ok, det var en kille som alltid önskade sig ett par pingisbollar ....
Kommentarer (1)

En berättelse om hår på kroppen - Om att älska sin kropp!

Publicerad 2014-07-29 16:57:00 i Allmänt,

I ett omklädningsrum på Hagabodaskolan i Habo satt jag 14 år och skulle byta om efter att ha duschat efter gymnastiken. Brevid mig sitter mina då närmaste vänner. De jämnför håret på sina ben.Maja:" Ush, se så mycket hår jag har fått på mina ben" Vera: "Se på mig då" Jag tittar på deras ben. Jag ser inte ett ända hårstrå. Då visar jag mina ben.(Jag har mörka hårstrån och de är ungefär 1 centimeter långa. Vad jag minns hade jag då aldrig innan rakat håret på mina ben.) Och säger:
" Kolla på mina ben, mina hårstrån är alderles svarta". Tjejerna tittar och Maja säger: "USH, vad sjukt" och sedan skrattar de båda två. Mina två bästa vänner. 
 
Det första jag gjorde när jag kom hem den dagen var att raka mina ben. Jag rakade benen hela vägen upp till rumpan. 
När vi senare på året hade ämnet sex och samlevnad pratade vi om kvinno respektive mans kroppen. Läraren visade en bild på en ritad kvinnokropp och en manskropp och sa:
" Killar får under tonåren hår på stort sätt hela kroppen medan tjejer får under armarna och nere vid underlivet." Jag fick panik. Jag har hår överallt. Jag har massa på benen och på armarna för att inte tala om mina buskiga ögonbryn. Jag märkte här om dagen att jag också hade fått hår under naveln och på mina stortår.Jag har dessutom fått mustasch! Jag tänkte att jag var en ful apa. En apa som borde stänga in sig själv och aldrig visa sig bland folk igen. 
 
En dag när jag kom hem efter skolan tittade jag mig själv i spegeln. Jag såg på mina buskiga ögonbryn eller som jag då hade, ett stort buskigt ögonbryn och jag tog en pinsett och började för första gången noppa mina ögonbryn. Det gjorde ont. Efter att jag dragit av 10 hårstrån rann tårarna ner för kinderna. Till slut gav jag upp. Det var för mycket hår. Det skulle aldrig gå. Då såg jag en rakhyvel. Jag tog rakhyveln och rakade i mitten för att göra två ögonbryn av det stora men jag märkte sen att jag hade rakat fel. Ena ögonbrynet hade jag rakat av för mycket av och det var nu hälften så stort som det andra. Jag tyckte att jag såg ut som ett monster. Efter det gick jag ofta runt och hade hatt på mig eller skymde ögonbrynen med min lugg. 
 
På vårterminen i 8an hade jag slutat umgås med de tjejerna. Jag hade hamnat i bråk med Maja och hon hade börjat umgås med en annan tjej i en annan klass, Vivika Persson. En dag när jag kommer hem från skolan har jag fått ett sms från ett nummer som jag inte känner igen. När jag öppnar medelandet ser jag att det är långt. Jag börjar läsa och det står om min kropp. Någon annan har skrivit om min kropp. Det står att presonen blir äcklad av att se på mig. Av att se på min håriga kropp. På mina äckliga ben.
I medelandet står det att jag borde raka fittan så att killar ska vilja vara med mig. Mycket som stod i medelandet har jag idag förträngt men idag ekar fortfarande orden i huvudet på mig ibland" Du borde raka fittan, så att killar vill va med dig". Jag minns att det stod att ingen vill väl vara med mig, så äckig som jag är. Efter det medelandet mådde jag skit. Jag var helt förstörd och under en lång tid såg jag framför mig medelandet i huvudet varje dag och påmindes om hur äcklig jag var. 
 
När jag tittade upp numret på Eniro stod det Lena Persson, Vivikas mamma. Men det kunde ju knappast vara hennes mamma som skrivit det. Henne hade jag aldrig träffat. Jag förstod att det var Maja och Vivika som skrivit medelandet. Från den stunden hatade jag Vivika och jag kan komma på mig själv med att rysa varje gång jag tänker på henne. 
 
När jag var 18 år sa min pojkän: "Ska du inte raka dig där nere, jag tycker det är fint" Jag blev helt förstörd. Tyckte han också att jag var äcklig? En flashback tillbaka till högstadiet nådde mig. Jag blev arg på honom och skrek men trotts det rakade jag underlivet för att han skulle tycka att jag var fin. Jag fick utslag där nere.Han ångrade sig nog senare i vårat förhållande.
 
Visst har jag idag. 22 år, förändrat. Allt är inte som det var förr. Men en sak som fortfarande är den samma är att det växer hår på min kropp. Helt ok mörka hår. Jag har pratat med vänner idag, riktiga vänner som berättat om deras relation till deras hår på kroppen. Om att bli vän med sitt hår på benen och under armarna. Om att acceptera hur kroppen ser ut. Förra året försonades jag med mitt hår på mina armar. Många tycker detta låter konstigt, men innan rakade jag mig även på armarna för jag var rädd för ett ord "USH" men sedan ett år utan att ha gjort det kan jag ibland till och med tycka att det är vackert. Jag har vänner som aldrig rakar sig och jag tycker de är så vackra och så naturliga. 
 
Men det är inte så att vi inte ska ha hår. Vi ska ha ögonbryn och ögonfransar och hår på huvudet. Vi kvinnor ska helst enligt samhällets normer ha mycket vackert hår på huvudet men precis som jag har mått dåligt över mitt hår, som gömt min kropp vet jag människor som har Alopecia, som mått minst lika dålig som jag och gjort allt för att inte visa förlusten av hår. 
 
När jag kom hem till varma Sverige efter att ha vandrat på island tänkte jag på direkten. " Jag måste raka mina ben innan jag går till affären. Sagt som gjort rakade jag allt jag kunde komma åt. Bikinilinje, ben, noppade ögonbrynen, rakade stortån. Efteråt mådde jag lite bättre och drog med klänning ner till affären och kände mig bekväm. Jag önskar att jag inte behövde raka mina ben för att i klänning gå till afären en vacker sommar dag. Jag önskar att jag skulle kunna ha centimeterlånga svarta hårstrån på min kropp och ändå stolt gå i bikini på stranden.
 
Jag kommer nog inte sluta raka mig, för ibland tycker jag det är skönt utan hår. När det är varmt ute känner jag mig svalare utan hår så som jag på vintern tycker det är rätt skönt med hår på benen för det blir inte lika kallt då. Dock önskar jag att jag hittar möjligheten att raka mig när jag känner för det och inte för att samhället ställer det kravet på mig. Likaså önskar jag att alla människor, hur det än såg ut kunde vara stolta över sig själva och se att de är vackra som dem de är och om de vill ändra någonting på sin kropp är det för att de vill det och inte för att de känner en press på att de borde eller för rädslan över att höra "USH". Jag önskar vi kunde lära oss själva och varandra att sluta värdera varandras utseenden och personligheter. 
 
När jag spelade teater i somras sa en liten kille till mig: " Du har hår under dina armar". Jag svarade: " Ja, det växer hår där" Han svarar: "Ok" och sedan var det inte mer med det. Det var fantastikt och befriande. Han brydde sig inte. Han bara konstaterade. 
 
När kampanjen "Ta håret tillbaka" var på facebook var jag fasinerad av alla som vågade visa hur deras armhålor såg ut. Alla från inget hår till mörka hårstrån. Min kusin la upp en stor bild på hennes kropp och jag såg upp till min kusin som vågade visa hur hennes kropp såg ut. Jag själv vågade inte men idag skriver jag istället denna berättelse och vågar mer än förut. 
 
Jag uppmanar alla att våga låta deras kroppar vara som de vill ha dem. Att våga acceptera hur vacker man är. Jag vet att det säkert finns de som äcklas av min historia men jag skriver detta för att uppmärksamma människor på vilka omöjliga onödiga krav samhället ger oss och att var och en är mästare över sin egna kropp och att ingen annan kan bestämma över den. 
Sedan vill jag berätta om det krav som gör att kvinnor spenderar flera timmar i månaden med att ansa hår för att någon annan sagt till dem det. Tänk, vad mycket roligare saker man hade kunnat lägga den tiden på. 
 
Tack för att ni ville läsa denna berättelsen! Hoppas att vi alla med tiden lär oss älska våra kroppar! 
 
(Namnen jag angivit i berättelsen heter egentligen någonting annat) 
 
Kommentarer (5)

Det fria barnet!

Publicerad 2014-07-10 12:44:00 i Allmänt,

Det Fria barnet,

Full med drömmar, utan krav, utan en tanke på prestation

Leker i sanden 

bygger ett slott

ett slott fullt med möjligheter 

Det fria barnet 

gungar fram och tillbaka 

känner vinden mot sina kinder 

vinden som kan ta hen vart hen vill

Det fria barnet

är fri som naturen 

Fri som himlen

Fri som vattnet

Fri som ett par nakna fötter

så låt barnet förbli fri

Ja, låt oss få vara de fria barn som vi föddes till

bara en stund  

Innan tiden är förbi! 

 

(skriven utan mall med noll prestation och med total frihet!) 

Kommentarer (0)

Dialog - VARNING! Upprepningar kan förekomma! (Ett första utkast)

Publicerad 2014-02-17 22:45:33 i Allmänt,

Förlåt för att jag sa förlåt

 Tjejen: Jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar, jag älskar.(säger det i högt tempo för sig själv) (Han kommer in, hon abrupt) förlåt

Killen: Va?

Tjejen: Förlåt, det var dumt.

Killen: Vadå? Vad vill du?

Tjejen: Vill? Vad jag vill? Vad jag Vill? Vad jag Vill? Vad jag Vill? Vad jag Vill? Vad jag Vill? Vad jag vill? Vad jag vill? Vad jag vill? Förlåt

Killen: Va?

Tjejen: Det kanske blev lite mycket där.

Killen: Ja det kan jag hålla med om. Varför upprepar du dig hela tiden?

Tjejen: Upprepar? Att jag upprepar, upprepar, upprepar, upprepar, upprepar, upprepar… (han avbryter mitt i meningen)

Killen: upprepar, upprepar, förlåt!

Tjejen: Va? Vad gör du?

Killen: Jag upprepar.

Tjejen: Varför gör du det?

Killen: Jag vill!

Tjejen: Du vill? Vad vill du?

Killen: Vad jag vill? vad jag vill? Vad jag vill? Vad jag vill? Vad jag vill? Vad jag vill? Vad jag vill? Vad jag vill?  …

Tjejen: Förlåt.

Killen: Varför säger du förlåt för?

Tjejen: Förlåt

(Killen tittar på henne)

Killen: Sluta med det.

Tjejen: Förlåt….. För att jag sa förlåt

(Killen suckar)

Killen: Sluta

Tjejen: (tyst) Förlåt

Killen: Vill du veta vad jag vill?

Tjejen: vadå?

Killen: Jag vill att du ska sluta upprepa dig, sluta säga förlåt. Det finns inget lugn här.

Tjejen: Lugn? Lugn? Lugn? Lugn? Lugn? Lugn? Lugn? Lugn? (samtidigt som hon hetsar runt i rummet. Hon avbryter när hon märker att hon gör samma sak som förut) Förlåt

Killen: Men ge dig. Jag går nu, om du inte slutar.

Tjejen: Gå inte.

Killen: Varför inte? Du slutar inte.

Tjejen: Förlåt

Killen: Hejdå

Tjejen: Nej

Killen: Ge mig en anledning

Tjejen: Jag vill ha dig här

Killen: Så du vet vad du vill?

Tjejen: Va, nej.. jo eller jag vet inte.

Killen: Jo, du vill ha mig här.

Tjejen: Ja, jo eller ja, det vill jag.

Killen: Men sluta upprepa dig hela tiden då.

Tjejen: Ok

Killen: Bra

Tyst, de går runt.

Killen: Ska vi börja om?

Tjejen: Helt? Med oss? Eller hur menar du?

Killen: Nej men du känner mig, så varför är du som en rädd hare hela tiden?

Tjejen: Jag vet inte, förlåt.

Killen: Sluta.

Tjejen: Ok, Förlåt

Killen: Nu går jag!

Tjejen: Gå inte. Jag ska skärpa mig.

Killen: Problemet är ju just det

Tjejen: Vadå?

Killen: Att du inte kan det. Du ger inte dig själv en chans

Tjejen: Förlåt (Hon håller sig själv för munnen när hon märker vad hon just sagt)

Killen: Hejdå! (han går mot dörren)

Tjejen: Nej, gå inte.(Han fortsätter gå mot dörren, är på väg ut)

Tjejen: Jag älskar dig.

Killen: Vad sa du?

Tjejen: Jag älskar dig

Killen: Jag älskar dig med

Tjejen: Nej

Killen: Jo

Tjejen: Du kan inte älska mig, nej, nej, nej, nej, nej

Killen: (säger han samtidigt som henne)  jo,jo,jo,jo,jo,jo

Killen: Jag tänker inte höra på vad du säger. Men nu säger jag att jag älskar dig. Kan du inte hjälpa till och älska dig själv så det går lite lättare. Be inte om ursäkt. Säg inte förlåt. Jag vill vara med dig! Ok, det är bara att acceptera.

Tjejen: Men du skulle ju gå?

Killen: Jag vill inte gå fattar du väl. Jag vill att du ska sluta hacka på dig själv. Jag blir ledsen över det.

Tjejen: Jag vet, förlåt.

Killen: Du behöver inte be om ursäkt för det. Ska vi göra någonting annat nu? Se en film?

Tjejen: Ja, ok.

Killen: Ja då gör vi det.

Tjejen: Men jag kommer nog att älta imorgon igen.

Killen: Vi tar det då. Nu tittar vi på film. Vilken film vill du se?

Tjejen: Jag vet inte.

Killen: Jo det vet du.

Tjejen: Ok, den här.

Killen: Den blir bra.

 

Kommentarer (1)

Ta mitt hjärta och riv sönder det!

Publicerad 2014-02-17 22:28:00 i Allmänt,

Ta mitt hjärta och riv sönder det
så som jag rev sönder ditt
så kan vi pussla ihop dem igen
och göra ett vackert pussel
där både dina och mina pusselbitar får plats
både de varma och de kalla
men låt de varma stråla starkast
även om de kalla ibland tar sin plats
Låt kärleken få finnas
låt oss aldrig glömma mer
hur mycket vi älskar varann
Kommentarer (0)

Fångad

Publicerad 2013-11-23 00:57:30 i Allmänt,

Fångad i en mardröm i min underbara verklighet
Fångad i mina tankar som håller mig ifrån att se
Se min underbara verklighet
Med skratt, värme och kärlek
Mardrömmen tar tag i min verklighet
Säger att verkligheten bara är en dröm
En dröm som gått förbi 
Men mardrömmen är drömmen
Och verkligheten är här 
Så när ska jag sluta sova? 
När ska jag vakna? 
När ska jag se? 
Den underbara verkligheten jag lever i
Kommentarer (0)

En oslagbar människas tankar

Publicerad 2013-01-20 22:19:00 i Allmänt,

Jag kan!
Jag är inte rädd för att kunna.
För jag är ett geni!
Jag är inte rädd för sanningen om mig själv
Jag kan skapa, Jag kan skapa ALLT!
Världen, musiken, havet, spänningen, LIVET!
Kommentarer (0)

DreamTeam

Publicerad 2012-11-21 21:52:54 i Allmänt,

Du hjälper mig upp för backen
snart står jag där på toppen
tillsammans med dig
om du ramlar ner vill jag lyfta upp dig

innan var jag på väg ner i dalen
ner i en avgrund
jag gick sakta upp för backen
man allt tog så lång tid
så jag stannade mitt i den
och du räddade mig

Du ger mig styrka
Du ger mig värme
Du ger mig leendet
Du är ängeln som lagar andras vingar
Du lagar mina
Du ger mig chansen att bli en ängel
och om du någon gång behöver en vinge lagad
då finns jag där och lagar den
För vi är ett DreamTeam! <3
Kommentarer (0)

Besatt

Publicerad 2012-10-10 15:28:28 i Allmänt,

Hon slänger sig över honom
Hon slänger sig över honom med vassa naglar
Naglar som skär in i huden
Besatt av honom 
Besatt av hans närvaro
Sån är inte jag
Han slänger sig över mig
Kramar hårt så att jag inte kommer loss
Besatt 
Besatt av min närhet
Men sån är då inte jag
Jag slänger mig inte över dig, du är inte ens här
Jag drar inte mina naglar i din hud
Jag tänker på dig 
Jag drömmer om dig 
och i drömmen vet jag vilket steg du tar här näst
Där går jag alltid bakom dig som en besatt
Men nej, jag är inte besatt, inte på riktigt
Inte alls, Inte alls? 
 
Kommentarer (2)

Kaos

Publicerad 2012-10-10 15:22:05 i Allmänt,

Rummet är kaos
Papper i oordning över bord och stolar
Papper med kunskap, med krav och med viktig information
Rummet är kaos, kläder på golvet, använda, oanvända
saker överallt, tankar överallt 
Rummet är som en spegel
En spegel av min hjärna! 
Kommentarer (0)

Du har verkligen ingen aning

Publicerad 2012-09-30 18:57:40 i Allmänt,

Jag lyssnar på dig om och om igen
men du har ingen aning
Jag gråter om och om igen
och du har ingen aning
Jag drömmer om och om igen
och du har ingen aning
du har verkligen ingen aning
 
/ Skriven Aug. 14, 2011
Kommentarer (0)

När jag bara får känna!

Publicerad 2012-09-30 18:54:48 i Allmänt,

Nu gråter jag ut till musiken
Det var längesen senast
Det känns tufft men samtidigt skönt
Skönt att få ut allt det jag känner
När jag inte behöver förklara
När jag bara får känna
Känna min förtvivlan
 
 
/ Skriven April 6, 2011
Kommentarer (0)

Kommer jag leva imorgon?

Publicerad 2012-09-30 18:52:06 i Allmänt,

Kroppen skakar, hjärtat bultar.
kommer jag leva imorgon?
kommer jag våga ta steget att andas?
Jag hör stegen och rädslan dyker upp
kommer jag kunna öppna min dörr utan att bli huggen?
kommer jag våga möta upp blicken
blicken av förtvivlan och aggression?
 
 
 
 /Skriven April 29, 2012
Kommentarer (0)

Drömmarnas värld

Publicerad 2012-09-29 18:00:00 i Allmänt,

Jag är påväg till vardagen när vinden ylar 
jag stannar och känner vinden mot mig
plötsligt lyfter vinden upp mig
Jag flyger iväg 
över moln
över hav 
och kommer till ett ställe jag aldrig sett förr
drömmarnas värld
där det jag tror på finns 
och där bara de vackra tonerna används 
där hjärtat bultar 
och där jag ständigt har fjärilar i magen
Låt mig alltid få stanna där
Kommentarer (0)

Lugnet

Publicerad 2012-09-24 20:28:00 i Allmänt,

Bara jag
Havet
En magisk skog
Med hoppande kaniner, ekorrar och kvittrande fåglar 
En penna
Ett skrivblock
och min lugnande spotifylista
Kommentarer (0)

Plötsligt har vi skapat!

Publicerad 2012-09-24 20:24:30 i Allmänt,

Med ögonen ser vi! 
Vi ser en klump
Med händerna formar vi! 
Vi formar klumpen, ger den en skepnad
Med munnen berättar vi! 
Vi berättar om klumpen
Med öronen hör vi! 
Vi hör berättelsen
Berättelsen bearbetas i våra hjärnor
och får en betydelse
och plötsligt har vi skapat! 
Kommentarer (0)

?

Publicerad 2012-09-24 20:04:00 i Allmänt,

Vem är jag? 
Vart ska jag? 
Vad gör jag? 
Vad kommer jag att göra? 
Gör jag något? 
Skriket inombords, säger att det vill ut men vart ska det ta vägen? 
Vart ska jag gå? 
Varför ställer jag mig alla dessa frågor? 
Kommentarer (0)

Om

Min profilbild

Fia

Denna bloggen använder jag som en kreativ plats för att lägga upp mina obearbetade texter. En plats full av tankar och fri från krav.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela